Min fina morfar och jag från vårt bröllop, är så glad att han var med.
Dagarna rullar på och det är fullt upp på jobbet. Det är väl skönt det på ett sätt.
Men jag tänker så mycket på min morfar.
Saknar min familj lite också när det är såhär, vill vara nära dom.
Tur att jag har världens bästa man som pysslar om mig.
Och vad skönt det är med varma kramar från folk på jobbet som jag inte känner så väl, men som ändå säger att de tänker på mig, att det är okej att vara ledsen och så klappar dom mig på kinden.
Och vilken tur det är att jag har en underbar bästis som sms:ar flera gånger om dagen och ringer och lyssnar på alla mina ord om saknad.
Och vad tur det är att jag har så fina vänner som bryr sig om mig.
Nästa vecka är det begravning och det känns overkligt.
1 kommentar:
Jag finns här varenda sekund min bästa älskade vän. nu gråter jag av ditt fina inlägg...stooor kram
Skicka en kommentar