20110925

Jag sjunger högt!

Jag sjunger högt till Adele och får lyckorus i kropp och själ (för er som inte visste så älskar jag att sjunga, fast mest när ingen hör).

Jag är så stolt över min man som fixar skolan med bravur och söker jobb så det knakar.
Att han trots allt som hänt, inte blivit bitter och tycker livet är rätt bra ändå.

När jag rensar skåpet i köket hittar jag hammare och skruvar. Som vi inte använt utan som min underbara pappa använt när han byggt och knåpat i vår lägenhet. Utan han hade vi inte haft det såhär tjusigt.
Och det gör mig stolt. Min pappa kan så mycket och är så fin.

Och när jag vrider upp musiken så ser jag bilden på mormor och morfar och känner verkligen hur mycket de har gett mig. Hur mycket de har ställt upp för mig och hur mycket de har höjt mig och min älskade bror till skyarna.
Och hur min mamma som fått så mycket av mormor i sig smittar mig med så mycket kärlek.

När jag kommer till andra hyllan så kollar jag igenom mediciner och jag blir så varm i själen när jag hittar medicin från dagen före bröllopet (kraftig urinvägsinfektion var det där), som Titti skrev ut akut. Jag har så många bra människor i min omgivning.

Jag chattar med en av mina bästa vänner som ska föda sitt första barn vilken dag som helst. Och det ger mig ordentliga lyckorus, och jag blir ordentligt stolt.
Min barndomsvän ska bli mamma!

Sen har jag Frida som jag kan dela allt med som jag kan gråta hos och som jag knappt behöver säga varför jag mår si eller så för hon fattar direkt.
Och det är häftigt.

Min bror och jag behöver inte heller säga så mycket till varann. Vi läser av varann. Och det är tryggt!

Många kan ofta säga till mig att jag är stark, att jag har en fin egenskap som inte tappar hoppet.
Men det är ju ett val vi människor får när det är jobbigt. Att antingen deppa ihop eller ta sig i kragen.
Såklart gråter jag floder över mormor, saknar Glenn och funderar på varför allt skulle hända oss samtidigt ibland.
Men vet ni, det kunde ha varit mycket värre. Jag har det ju väldigt bra trots det här. Tack vare alla fina nära och kära.
Om jag inte hade er så hade livet sugit desto mer.

Jag har världens bästa man som hjälper mig och jag hjälper honom.

Detta var dagens peppinlägg!

Jag älskar er!

1 kommentar:

emy sa...

livet alltså...!