Så kom stunden som jag aldrig ville skulle komma och som jag alltid har haft en klump i magen för.
Igår somnade mormor in och hon fick världens finaste slut med kärlek och folk omkring sig. Och världens bästa vård.
Hon och jag hade ett otroligt samtal precis innan hon somnade in.
Jag hade bokat en biljett till Stockholm igår kväll men hade så mycket ångest om jag skulle åka eller inte och då frågade jag mormor vad hon tyckte, och då sa hon
- Du kan väl stanna tills i morgon.
Och det gjorde jag och det känns väldigt väldigt bra.
Älskade mormor!
Tack för allt du gett mig och gjort för mig. Du är världens bästa mormor och du förblir det alltid.
Du är en otrolig förebild med hur du är mot andra människor med din omtanke, rättvisa, generositet, kärlek och trygghet. Och jag är så glad att du har fört över det på dina nära och nära också.
Finaste mormor det här kommer bli så svårt. Vi har ringt varandra flera gånger om dagen och du betyder så enormt mycket.
Jag kommer sakna att hälsa på dig, äta din goda mat, höra din pigga röst, att bli kliad på ryggen, sova i samma säng (fast inte kunna sova för att du snarkade så högt), prata om alla gamla minnen och om livet.
Det är otroligt tomt utan dig och det kommer det alltid vara.
Jag kommer alltid att bära med mig dig och våra minnen.
Tack för allt du gjort för oss.
Det finns hopp om livet sa mormor ofta och hon klagade aldrig och var alltid nöjd. Det är något jag ska ta efter.
Jag älskar dig mormor.
XOXO
5 kommentarer:
Åh tårarna sprutar...du är så fin min älskade bästis. Det finns ingen som DU. Jag älskar dig. Din mormor var och kommer alltid att vara en fantastisk människa
Tänker på dig/er!!!!
fina älskade Annie...jag tänker på er och lilla mormor.. när livet med er tagit slut tar änglarna över och de vårdar din mormor varmt och fint.. all tanke dig, mamma och alla nära.
Åh, du skriver så fint om din mormor. Ni verkar ha en så fin och nära realtion. Min morfar har också cancer och han blir inte bättre. Det är så sorgligt. Cancer är en hemsk sjukdom.
Önskar dig all lycka i framtiden, och beklagar sorgen. Många styrkekramar!
/Sofie
Annie:
Hej Sofie.
Tack för omtanken.
Ja, mormor och jag hade det väldigt fint och det känns så ofattbart tomt. Men allt måste gå och jag är så Lyckligt lottad som hade en så fin mormor och som själv var väldigt lugn i allt detta.
Hoppas din morfar kan njuta av varje dag ändå och slippa ha ont.
Stor kram!
Skicka en kommentar